Regeringen föreslår skärpta villkor för anhöriginvandring från den 1 oktober 2026. Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska som huvudregel ha vistats i Sverige med uppehållstillstånd i minst två år innan en anhörig kan beviljas uppehållstillstånd. Även försörjningskravet skärps och ska gälla i fler situationer, bland annat vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd.

Vad innebär försörjningskravet konkret?

Det räcker inte att lönen når en viss generell nivå. Beräkningen blir individuell: Nettoinkomst ≥ 1,30 × hushållets normalbelopp + faktisk godtagbar bostadskostnad. Normalbeloppet utgår från Kronofogdens nivåer.

Normalbelopp 2026

6 243 kronor för en ensamstående vuxen

10 314 kronor för makar eller jämställda

3 336 kronor för barn 0–6 år

4 004 kronor för barn 7–10 år

4 672 kronor för barn 11–14 år

5 339 kronor för barn 15 år eller äldre

Normalbeloppen fastställs i föreskrifter av Kronofogden. Beloppen för nästa år är omräknade utifrån prisläget i oktober innevarande år. Beräkningen görs med konsumentprisindex. Det är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige.

Det exakta lönekravet kan bli relativt högt, särskilt för en barnfamilj eller för någon med hög hyra. Den närmare beräkningen ska regleras i förordning, vilket innebär att propositionen ännu inte ger alla belopp och detaljer. Inkomst från arbete är central, men även exempelvis pension, företagarinkomst, förmögenhet och varaktiga kapital- eller hyresinkomster kan under vissa förutsättningar beaktas. Vanliga bidrag räknas däremot normalt inte som försörjningsinkomst. Vid en förlängningsansökan ska även den anhöriges och andra hushållsmedlemmars försörjningsförmåga kunna vägas in.

För arbetsgivare och lönefunktionen

Förslaget skapar inget nytt direkt ansvar för arbetsgivaren att garantera att den anställde klarar försörjningskravet. Men i praktiken kan det innebära att fler anställda behöver arbetsgivarintyg, anställningsavtal och löneunderlag, att Migrationsverket oftare kontrollerar inkomster direkt med arbetsgivaren, att lönens varaktighet, anställningsform, sysselsättningsgrad och framtida anställning får större betydelse, att retroaktiva löner, rörliga ersättningar, bonus, frånvaro och tillfälliga lönetillägg kan behöva förklaras, att en lönesänkning, tjänstledighet eller minskad arbetstid kan påverka en kommande förlängningsansökan samt att arbetsgivare kan få svårare att rekrytera internationell kompetens om kandidaten inte kan ta med sin familj. Propositionen bedömer att företagen inte får några formella administrativa kostnader. Samtidigt framgår att Migrationsverket räknar med fler inkomstunderlag, kompletteringar och kontroller med arbetsgivare. Det talar för en viss faktisk ökning av administrationen, även om den inte klassificeras som ett nytt lagstadgat arbetsgivaransvar.

Viktigt om statusen

Detta är ännu inte beslutad lag. Riksdagen planerar att besluta om propositionen den 13 augusti 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Riksdagen har fattat beslut

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.